Reflections
Personal reflections on AI, accountability, and the value of voice. Written in Swedish with English summaries.
Om ansvar, omdöme och varför konsekvensen av att ha fel gör dig smartare än vilken AI-modell som helst.
On accountability, judgment, and why the consequences of being wrong make you smarter than any AI.
Om röst som råmaterial, varför transkription förändrar allt, och den position ingen har tagit.
On voice as raw material, why transcription changes everything, and the position no one has claimed.
Om att vara för tidigt ute, kontextfönstrets begränsningar, och vad som händer när marknaden äntligen hinner ikapp.
On being too early, context window limitations, and what happens when the market finally catches up.
Varför generiska AI-sammanfattningar gör dokumentationsproblemet värre, och vad du borde göra istället.
Why generic AI summaries make the documentation problem worse, and what you should do instead.
Den praktiska infrastrukturen för att fånga allt som sägs — onlinemöten, fysiska möten och telefonsamtal i samma pipeline.
The practical infrastructure for capturing everything said — online meetings, physical meetings, and phone calls in one pipeline.
Varför AI förstärker det du redan kan men inte ersätter det du saknar — och varför hypen är farlig.
Why AI amplifies what you already know but doesn't replace what you lack — and why the hype is dangerous.
Hur kunskap, kedja och ansvar gör att en person levererar det som förut krävde team — och varför det förändrar allt.
How knowledge, chain, and accountability let one person deliver what used to require a team.
Varför allt professionellt arbete i grunden handlar om text — och varför det förändrar hela bilden.
Why all professional work is fundamentally about text — and why that changes everything.
Om hur ett 15-minuterssamtal blev en hel webbplats. Och varför ingen frågar hur det gick till.
How a 15-minute phone call became a complete website. And why no one asks how.
Om gången jag avfärdade en fråga som magi. Och insåg att vi båda saknade svaret.
About the time I dismissed a question as magic. And realized neither of us had the answer.
Om varför jag vägrar auto-commits, auto-changelogs och varje form av oövervakad automation.
On why I refuse auto-commits, auto-changelogs, and every form of unsupervised automation.
Om varför AI inte minskar kognitiv belastning utan transformerar den. Och varför det är poängen.
On why AI doesn't reduce cognitive load but transforms it. And why that's the point.
These reflections come from years of daily practice. If they resonate — or provoke — I'd like to hear from you.